Min förlossningsberättelse
Kategori: Bebisen
Nu tänkte jag äntligen skriva ner min förlossningsberättelse, mest för att jag själv ska komma ihåg det!
Söndagen den 29 april var vi på släktträff på dagen, där gick vi en lång promenad och jag hängde med bra. Jag var då i v 40+3. Vi kom hem runt 4-tiden och då kände jag mig lite konstig. Gick och lade mig på soffan och hade sammandragningar oregelbundet.
Vi börjar att laga lite kvällsmat vid kl 8 och hade precis satt in varma mackor i ugnen när vattnet gick 20:15. Jag höll då på att ge katten medicin och hade inga känningar innan så det kom som en överaskning. Fick springa till toaletten och det bara forsade. Fostervattnet var klart!! När vattnet gick kom även värkarna regelbundet var 5:e minut.
Vi ringde då förlossningen som ville att vi skulle komma in så de kunde undersöka mig. Vi åt lite kvällsmat innan vi åkte in. Lämnade hunden hos svärmor och svärfar, vi trodde dock att vi skulle komma hem igen. Vi kom till förlossningen 21:40.
Där fick vi sitta och vänta en stund innan de kopplade upp mig på CTG och efter 2 timmar blev jag undersökt av läkaren då barnmorskorna hade fullt upp. Efter undersökningen fick jag gå ut och gå på sjukhuset för att se om värkarna skulle tillta.
Vid kl 1 kommer en barnmorska in och vi får stanna kvar över natten och då får jag morfin och panodil. De kör även in en säng så Niklas fick sova i förlossningssängen och jag fick sova i en vanlig sjukhussäng.
Smärtan tilltog kl 4 och jag hade inte sovit någonting under natten då en kvinna i förlossningssaken vägg i vägg höll på att föda och det är inte bra ljudisolerat mellan salarna kan jag lova! De kopplade upp mig på CTG men det var svårt att registrera sammandragningarna. Börjar även att kräkas på morgonen, varför sluta kräkas när man har gjort det större delen av graviditeten!! Jag fick även en värmedyna att lägga på nedre delen av magen då det gjorde väldigt ont där.
Vid 8:40 kom ronden och då kände de hur öppen jag var, 2 cm. Där bestämdes det att jag skulle få en EDA och värkstimulerande dropp om jag inte hade öppnat mig mer på 2 timmar.
9:40 satte jag mig i badet och visst det var skönt men jag hade en sån smärta i ryggen så jag kunde inte direkt njuta av badet.
Klev ur badet efter 20 minuter och gick tillbaka till sängen. Nu gjorde värkarna så ont att det står i min journal att jag inte stod ut mer. Jag hade då 3 värkar inom 10 minuter. Niklas gjorde allt han kunde, han masserade ryggen, baddade min panna, lade sig bakom mig och höll om mig. Han var en riktig ängel!!
kl 11:30 fick jag EDA och det var min räddning!! Smärtan försvann och jag kunde tom sova i några minuter :) Narkosläkaren var en underlig man, han hade väldigt svårt att sitta still och Niklas var lite orolig då han skulle sticka in i min ryggmärg. Jag vågade in röra mig ur fläcken så jag satt så still att läkaren missade när jag hade haft en värk för han väntade på att jag skulle skrika och skruva på mig.
Efter detta kände de hur öppen jag var och jag hade endast öppnat mig 1 cm på 3 timmar så jag fick värkstimulerande dropp.
vid kl 14:30 fick jag min 3:e barnmorska, Maria Andersson hette hon. Hon hade bestämt att jag skulle få barn i april för hon ökade värkdroppet och sa åt mig att gå upp och gå.
Vid halv 4 tiden tyckte inte jag att EDA'n hjälpte längre så de gav mig en dos till men det hjälpte fortfarande inte. De kände då hur öppen jag var och jag var då öppen 10 cm. Men Oskar hade inte roterat ner tillräckligt så jag fick stå i gåbord samt sitta på en pilatesboll.
Smärtan i ryggen var nu nästan outhärdlig så kl 17:20 fick jag sterila kvaddlar på 4 ställen i ryggen. Det kändes som 4 st getingstick men smärtan i ryggen försvann efter någon minut. Så skönt det var!!
Nu fick jag ta till lustgasen också då krystvärkarna var väldigt intensiva men jag fick inte krysta än. Det var nästan det jobbigaste under hela förlossningen.
Nu hade jag en barnmorska inne hos mig nästan hela tiden men hon var bara "barnvakt" då hon jobbade på BB och de andra barnmorskorna hade fullt upp! Hon försökte få mig att kissa på ett bäcken på en stol men jag kunde inte så de fick tömma mig, mycket konstig känsla, kan inte beskriva den ens!
kl 19 kom barnmorskan Gith in och sa att hon skulle hjälpa mig att föda min bebis! Jag fick stå på knä i sängen för att försöka få ner bebisen ytterligare innan jag skulle få börja krysta.
19:30 fick jag börja krysta på riktigt och det gjorde så ont! Jag var helt slutkörd men då sa Gith att jag kunde känna hans huvud med handen och det gjorde jag och det gav mig mer energi!!! 19:56 kom han ut :) Jag sprack på ena blygdläppen och det gjorde riktigt ont men det var det värt!
Han var helt perfekt och när han lades på mitt bröst tittade han med endast ett öga på oss :)
Han vägde 4100 gram och var 53 cm lång, en liten stor bebis :)
Detta var för 3 veckor sedan och han är fortfarande lika perfekt och han växer snabbt! Han är nu 57 cm lång och väger 4715 gram.
